torsdag 28 april 2016

Enpunktsperspektiv, bild åk 4

BILD 
ÅK 4  

Mitt eget rum

En-punkts-perspektiv: Begrepp och praktiska övningar
Syftet med lektionen är att elever lär sig grundläggande begrepp inom Bild, och försöker anpassa kunskapen i praktiken i form av egna teckningar.

1. Lektionen börjar med en kort film (6 min) om enpunktsperspektiv.

   
av Camia Pia pettersson


  
2. Kort samtal om filmen, elevernas kommentarer.

Här kommer några frågor till filmen:

- Beskriv med egna ord vad perspektiv är

- Hur ritade man förr i tiden? Vad behöver man perspektiv till? 

- Hur vet du att perspektiv finns på tavlan? 

- När du tittar på en tavla eller teckning, vad berättar perspektivet om för dig?

- Vilken av de tre bilduppgifterna var svårast att göra för dig? Med vilken är du mest nöjd? Berätta. (Elever har redan arbetat praktiskt med en del uppgifter som handlade om perspektiv)


3. Målet är att elever ska förstå och kunna använda begreppen när de lämnar lektionen. I det centrala innehållet för BILD står det att elever ska arbeta med:

- Bildframställning, teckning, måleri, modellering och konstruktion.

- Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

- Undervisningen ska bidra till att elever utvecklar förståelse för hur man skapar enpunktsperspektiv och hur man kan använda sig av den tekniken för att skapa egna bilder.


4. När eleverna lämnar lektionen ska de kunna förklara begreppet enpunkts perspektiv och börja rita sitt eget rum.


5.  Projektet avslutas på nästa lektion, där de kommer att utvärdera egna teckningar, ge feedback till varandra och prata om uppgiftens svårighetsgrad.

- Elever ska själva kunna bedöma hur det har gått med uppgiften. Var uppgiften svår? Rolig? Vilken av uppgifterna är de mest nöjda med?

- Utvärdering av tre projekt på temat perspektiv.


Under lektionen
Vid genomgången visade Maria en film om enpunktsperspektiv och klassen lyssnade uppmärksamt. Det var tydligt att eleverna var väl förberedda på den kommande uppgiften eftersom Maria gått igenom enpunktsperspektiv vi första BFL-lektionen (Maria I deltog i den) Elevernas förkunskaper gjorde att de efter filmen kunde redogöra för de olika begrepp som tagits upp i filmen och som man behöver förstå när man ska rita enpunktsperspektiv. Efter genomgång och helklassamtal satte alla elever igång med att gör det de skulle och Maria behövde enbart gå runt och hjälpa vissa att komma igång.

Efter lektionen

När vi diskuterade lektionen efteråt handlade samtalet om vilka skillnader det blir i lektionens förlopp beroende på hur väl förberedda eleverna är och hur väl de förstår de begrepp som används eller som lektionen baseras på. En annan viktig faktor som vi pratade om är vikten av repetition. Eleverna hade introducerats till begreppen vid ett tidigare tillfälle och därför blev begreppen förstärkta genom att de fick en ny uppgift baserad på samma begrepp.

onsdag 27 april 2016

Learning studies - begrepp


SVENSKA IDIOM (LEARNING STUDIES)

Planering av lektion 1
(Gemensam planering av lektion som Cornelia ska hålla i och Susanne och Maria S observera)

1. Lektionens fokus är att skapa synliga tecken på elevers lärande

2. Lektionens går ut på att eleverna ska få lära sig svenska idiom och de begrepp som kommer att övas är bl.a.: 
att ha något i en liten ask
bli eld och lågor
ingen dans på rosor
låtsas som det regnar
Materialet som kommer att användas finns i boken Portal s.124 f. Lektionen ska starta med en 
genomgång av materialet i Portal och sedan får eleverna arbeta med de uppgifter som finns i
boken.

3. Målet är att eleverna ska förstå och kunna använda begreppen när de går från lektionen. I det
centrala innehållet för svenska som andraspråk står att följande innehåll är obligatoriskt i
undervisningen:

Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
4. När eleverna går från lektionen ska de lämna en exit ticket för att visa att de förstår vad ett
idiom är och vad idiomen vi arbetat med under lektionen betyder.

Reflektion efter lektion 1

Lektion i SvA med sex elever
Lektionen och genomgången gick bra (klassisk genomgång vid tavlan) Eleverna verkade förstå
att det finns idiom i svenskan och att de är fasta utryck för en företeelse. Under lektionen fick de
öva på de olika idiomen genom att göra övningarna i Portal. Arbetet med dessa gjorde de
mestadels själva på datorn och vissa samarbetade under tiden. Lektionen avslutas med att de fick
skriva ner vad ett idiom är och förklara vad två idiomen betyder. 
Målet med lektionen var att skapa synliga tecken på elevers lärande och vid genomgången av
elevernas exit-tickets så blev det tydligt att inte riktigt alla förstått vad ett idiom är. På frågan ”Vad
är ett idiom” kunde 4 av 6 svara helt rätt . På den delen där de skulle skriva vad ett specifika idiom
betyder var det 4 av 6 som hade ett eller två fel. Efter denna genomgång stod det klart att flera av
dem inte riktigt förstått vad ett idiom är och vad de olika idiomen betyder. 
För att undvika samma resultat efter nästa lektion så beslutade vi att skala ner antalet idiom och
istället fokusera på: 
1. Vad är ett idiom?” 
2. Vad betyder    Att ha något i en liten ask
bli eld och lågor
ingen dans på rosor
låtsas som det regnar
3. Eleverna ska få skriva meningar för hand där de använder de olika uttrycken.

Genomförande av lektion 2
Lektion i SvA med två elever 

Lektionen inleds med en genomgång av vad idiom är och vad de fyra idiom som valts ut betyder. Under genomgången skriver Jag på tavlan vad ett idiom är och sedan vad de fyra idiomen de ska kunna efter lektionen betyder. Därefter sätter vi oss i en grupp och diskuterar i vilka sammanhang man kan använda dessa idiom. När vi gjort det får eleverna själva skriva meningar med de fyra idiomen. När eleverna diskuterat och skrivit sina meningar får de läsa upp dem upp för gruppen och så pratar vi oss fram till om de använt idiomen på ett riktigt sätt. När lektionen är slut skriver de en exit ticket (som vid det första lektionstillfället).



Efter lektion 2

Andra lektionen fick ett annat resultat än den första eftersom  eleverna i den gruppen kunde säga
vad ett idiom är och vad de fyra idiomen betyder när lektionen var slut. Anledningen anser vi beror
på att eleverna fått en genomgång, de har skrivit meningar för hand och att de sedan har fått
interagera med varandra för att komma fram till vad de olika idiomen betyder och hur man
använder dem. I vår diskussion tog även Susanne upp att Umeå Universitet precis har släppt en
ny undersökning om hur man lär bäst. I studien har de kommit fram till att de elever som skriver
för hand lär sig mycket mer och deras kunskaper lagras bättre i hjärnan. Detta resultat går hand i
hand med vår reflektion kring elevernas inlärning och kunskaper.Vi anser också att en bidragande
anledning till att eleverna lyckades bättre på denna lektionen var att antalet idiom var färre. 




måndag 7 mars 2016

Att se sina framsteg

Jag vill låta eleverna skriva ett personligt brev, där de beskriver sin egen person och sina egenskaper.
1) Alla får i uppgift att skriva ett personligt brev, utan närmare instruktioner
2) Genomgång av olika egenskaper och vad ett personligt brev är
3) Alla får skriva ett personligt brev igen
Sedan får de i uppgift att fundera kring och skriva ner sina funderingar kring det de skrev inledningsvis, det de skrev andra gången och anledningen till skillnaderna.

onsdag 25 november 2015

Lesson study 2

Lesson Study på temat: INSTRUKTIONER  


Syfte
- att öka och utveckla kunskaper om olika former av instruktioner
- att läsa, tolka och ha förståelse för skrivna instruktioner
- att analysera texter med instruktioner, svara på frågor (muntligt eller skriftligt)
- att utveckla lässtrategier för att förstå instruktioner, att anpassa läsningen efter textens form och innehåll
- att leda samtal och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts
- att jämföra texter som kombinerar ord, bild, informerande texter
- att utöka sitt ordförråd och begrepp i instruktioner (nya ord/fackord)


Kunskapskrav
- visa god förståelse för texter med instruktioner
- att samtala och diskutera och framföra åsikter med underbyggda argument som för samtalen och diskussionerna framåt
- att resonera kring vilka förmågor man måste utveckla för att följa instruktioner och utföra dem korrekt


Vad som bedöms?
- lässtrategier, läsförståelse, logisk tänkande
- tolkning och resonemang kring texterna
- kritiskt tänkande, egna reflektioner om upplevelser från olika instruktioner

Lektion 1
Inledning
1. Information om vad vi kommer att arbeta med under BFL lektionen samt välkomnande av besökande lärare.
   Presentationen av syfte, kunskapskrav och vad som kommer att bedömas.


2. En fråga till alla elever: Vad är en instruktion? Fria associationer.
   Synonymer till ordet instruktion, skrivna på tavlan: undervisning, handledning, anvisning, föreskrift, order, regel, handbok, beskrivning, bruksanvisning, manual.
   Instruktioner uppmanar till en handling: Vad? Samt hur det ska göras?


3.  Eleverna får var sin text med en instruktion med bilder
    Tyst läsning


4. Gemensam genomgång av frågor som hör till texten (kan även göras även skriftligt, individuellt)
   Vid fri diskussion med alla, kan man få kamratstöd och bättre förstå instruktioner.


5. Frågan till klassen: Vilka instruktioner har ni följt? Vad har ni gjort? Byggt LEGO, lagat cykeln, kopplad in ett dataspel, tränad hunden, bakat, odlat något?
6. Utdelning av olika instruktioner, eleverna ska snabbt läsa igenom texter och gissa vilka ämnen som avser instruktionerna.
  Fråga: vilken av instruktionerna var enklast? Varför? Motivera.
 - Textilslöjd, att sy en munkjacka,
 - NO, Luft och vatten, praktiska övningar
 - Kemi, laborationsövning
 - Bild, lär dig teckna Manga, lär dig teckna kroppar
 - HKK, diska för hand, laga morotssoppa med timjan


7. Avslutande frågor, reflektion, diskussion:


- Varför behöver vi instruktioner? Svar: för att lära oss hur man ska göra saker, för att göra det bra, för att få samma resultat, för att vinna tid, för att lära oss en ny metod, för att det ska inte hända en olycka osv.


- Vad krävs för att kunna förstå en instruktion? Att kunna läsa noga, läsförståelse, att ha kunskap om begreppet, ordkunskap, att veta vad orden betyder,  KONCENTRATION, FOKUS, UPPMÄRKSAMHET,  logiskt tänkande, kreativitet, fantasi, inre bilder, bra motorik, lydighet, att göra det som står skrivet, eller som sägs, att ha stark vilja, vara envis och uthållig, att ge inte upp.


- Hur klarar du instruktioner? Känns det jobbigt? Lyssnar du noga på andra när de säger vad du ska göra? Vågar du ställa frågor om du inte förstår?


- Pedagogiska sagor: Rödluvan, Killingar och vargen, Räven och korpen

Resultat lektion 1


Eleverna under lektionens följande delmoment:
Närvarande: Vanja, Adel, Wisam, Ibrahim, Jonna, Hampus och Rayen


1. Inledning
Maria går runt och instruerar eleverna om att de inte behöver mobiler eller paddor denna lektion.


2. En fråga till alla elever: Vad är en instruktion? (Synonymer till ordet instruktion är skrivna på tavlan)   
M frågar alla elever vad de tänker när de hör ordet instruktion. Eleverna svarar det de vet. När de är färdiga går de in på ordet synonym - vad det betyder eller vad de tror att det betyder.
Ryan och Adel är ofokuserade och förstår inte riktigt. Tramsar och pratar rakt ut. Därefter går de systematiskt igenom vad de olika synonymerna betyder med exempel. Ryan och Adel sitter bredvid varandra och klarar inte av att hänga med i genomgången


M går sedan igenom vad de ska få göra under lektionen. Vanja har tagit upp sin Ipad och använder den trots vad hon blivit instruerad. Antonia är stressad och vill inte vara med utan går till Ylva för att göra engelska.


3.  Eleverna får var sin text med en instruktion med bilder (tyst läsning)


4. Gemensam genomgång av frågor som hör till texten
Maria frågar dem om de olika orden i texten. De flesta kan svara på frågorna de får (ej Ibrahim)


Den första texten är en instruktion om hur man renoverar en stol. Elverna läser högt instruktionerna och de pratar om hur man kan tolka/förstå texten. Hampus, Ryan och Adel är mycket ofokuserade och har svårt att vara tysta och följa med i genomgången. När Adel får frågan att repetera vad någon sagt kan han inte.
Eleverna får fundera kring vad de behöver förstå i instruktionen och de går igenom vilka lässtrategier man använder.
De flesta har förstått vad man ska göra och varför man gör vissa saker.
Ryan säger att han inte förstår varför bilderna är numrerade, de diskuterar i klassen och tillsammans kommer de fram till funktionen med numreringen.
Hampus kryper under bänken mitt i genomgången för att gå på toaletten. Kommer tillbaka och sätter sig på bänken. Ryan och Adel fortsätter tramsar och sitter i varandras knä.


5. Utdelning av olika instruktioner, eleverna ska snabbt läsa igenom texter och gissa vilka ämnen som avser instruktionerna.


När eleverna fått sina instruktioner ska de titta igenom dem för att sedan gissa vilket ämne det är. Maria ställer retoriska frågor om texterna.
  • texterna är instruktioner
  • eleverna talar om vad deras olika instruktioner går ut på
  
7. Avslutande frågor, reflektion, diskussion:
Vilka förmåga behöver man för att klara av denna instruktion - målmedvetenhet och en förmåga att följa instruktioner.
De talar i helklass om vilka instruktioner som är svårast att följa.


Under lektionen blir det tydligt att Ryan, Adel och Ibrahim inte förstår varför de ska läsa instruktioner. Ibrahim är lugn och sitter mest tyst och passiv. Rayan och Adels  oförmåga att ta in instruktioner gör att deras oro smittar av sig på resten av gruppen och lektionen. De övrigas lärande blir lidande av deras stök. Hampus börjar kasta pennor på Ryan.

Inför nästa lektion kom vi fram till:


  1. Fokusera på en typ av instruktion
  2. Gemensam läsning av instruktionen och samtala om hur texten är uppbyggd
  3. Låta eleverna lösa uppgiften i par

Lektion 2


1. Introduktion av lektionen och vad vi ska göra. Vi talar i helklass om instruktioner och vad som är viktigt med dessa.


2. Eleverna får ett recept och vi läser receptet gemensamt.


3. Vi pratar om vad som är typiskt med receptets struktur.


4. Instruktioner måste vara logiska. Hur ska man kunna veta vad som är logiskt och hur man ska skapa en logisk struktur?


5. Eleverna delas in i par. De får ett recept som är klippt i bitar och sedan får de sätta ihop receptet tillsammans.


6. Hur har det gått? Är recepten klara? Vad var svårt?

Lesson study 2  den 11.11.2015
Ledande lärare: Cornelia
Observatör: Maria S.
Närvarande elever: J.+ D.+ W.+ H.+ L.+ A.


Lektionen är baserad på föregående Lesson study 1 på temat: Instruktioner


Lektionens struktur:
- Inledning, info om vad eleverna kommer att arbeta med under lektionens tid
- Repetition: vilka sorters instruktioner har eleverna sett och utfört, olika instruktioner till olika ämnen
- Ledande frågor till elever som aktiverar diskussion: vad är typiskt för en instruktion?
- Anteckningar på tavlan av elevernas svar: punktform, verb i imperativ, uppföljning, bindeord

- PRAKTISK ÖVNING för hela gruppen
- Genomförande
- Utvärdering
Observationer från lektionen:


Eleverna blir uppdelade i grupper och väljer kompisen de ska arbeta med
1. D+J
2. H+W
3. A+L


Läraren förklarar hur övningen går till. Eleverna får en instruktion om två middagar, som de ska läsa. Kort analys av textens form:  
L: Varför finns det två spalter i texten? Eleverna svarar rätt att till vänster finns beskrivning av varor man kommer att använda och till höger får man instruktionen om hur man ska gå till väga. Sedan får eleverna klippta remsor av instruktionen som de ska sätta ihop i korrekt följd.
Läraren frågar: Hur vet man hur man ska gå till väga?
Eleverna svarar:  W. - steg för steg. A.- i en logisk ordning.


Det finns moment då vissa elever gör annat, tappar koncentrationen, pratar högt och har svårt att vänta på sin tur.
Läraren ger ordet, ber om uppmärksamhet, går runt, ställer frågor till grupperna: Hur tänker ni börja?
Sedan förklarar läraren att eleverna inte behöver skriva ner sina svar då remsorna ska tejpas så fort eleverna är klara med sitt arbete.


Samarbetet mellan eleverna:
W+H samarbetar bra  W. får mycket hjälp av H.
A+L diskuterar med varandra men känner sig osäkra och ber läraren om hjälp
J+ D startar direkt men D har problem med ordförståelse och ställer fråga högt till klassen: Vad betyder gratinera? Läraren förklarar och frågar andra: Är det någon annan som behöver hjälp med något?


Eleverna arbetar bra. Uppgiften fångar deras intresse, men är inte helt enkel, de prövar sig fram och försöker lägga remsorna i rätt ordning.
Visa elever tappar fokus, A+L börjar slåss på låtsas, tjafsar till varandra, skrattar och fnissar. W+H börjar titta i sina Ipads och snackar med varandra.
Man märker att övningen är lite komplicerad och att eleverna vill bort från den ett tag. De har problem med logiskt tänkande, struktur i texten samt främmande ord.
W+H busar med sina Ipads och när läraren kommer fram byter de sida till klasschemat. A frågar vad som serveras till lunch idag på skolan. Klockan närmar sig tolv, eleverna börjar känna sig hungriga.


Läraren går runt i klassen och då fokuserar eleverna på uppgiften igen. J+ D arbetade intensivt och blev klara först med korrekt svar. Läraren tejpar samman deras remsor.
Läraren frågar eleverna: Var det svårt? W+H svarar: Ja!
Läraren frågar: Vad var svårast?
Elever svarar: ordningen/Man visste inte vilken ordning det skulle vara/Allt var svårt/Jag fattade ingenting/Det logiska tänkandet


Läraren antecknar deras svar på tavlan. Någon utifrån bankar högt på dörren, läraren öppnar inte utan fortsätter sin lektion.
Eleverna läser sina svar, alla har inte allt korrekt. Kort diskussion om resultatet. Lektionen är slut, läraren berömmer eleverna för deras insats.


Kommentar:


Lektion var en bra uppföljning på temat: Instruktioner. Det viktiga moment med läsförståelse blev kopplat till praktisk övning som skulle visa om eleverna förstod instruktionen. Gruppbildning i par var bra, för i varje par fanns en elev som var starkare och mer aktiv, och drog uppgiften framåt. På så sätt fick de svaga eleverna mer hjälp av sina kamrater. Lektionens struktur och genomförande var välplanerad. Eleverna samarbetade bra, men utan lärarens hjälp skulle inte denna grupp av elever klarat uppgiften.


Man märker tydligt att eleverna har svårt att hålla koncentrationen och att lärarens uppmaningar och tillsägelser får tillbaka elevernas fokus. Ibland händer det att eleverna hittar på olika små brytmoment och gör då annat än själva uppgiften. Det positiva med lektionen var att med lärarens hjälp blev alla eleverna klara och kunde bättre förstå själva uppgiften, instruktionens struktur samt lära sig nya ord/begrepp från HKk.


Trots läsförståelsesvårigheterna och koncentrationssvårigheterna var eleverna glada att uppgiften var avklarad. Stämningen i klassen var bra. Det underlättade mycket att omplacera de två svagaste eleverna I + R i ett annat klassrum med speciallärare. Beslutet om detta fattades redan under förra lesson study 2. Däremot var både I + R med under Lesson study 1 då lektionen hade mer inslag av genomgång med ledande frågor och muntliga svar från eleverna. Experimentet att exkludera I + R under lesson study 2 visar tydligt på att man kan höja kvalitén för de övriga eleverna och ha lugnare stämning i klassen.


Lesson study 2 var bra komplement till första lektionen och ökade elevernas förståelse för instruktioner och hur dessa ska följas samt vad som krävs för att göra rätt.